Kännbart – utställning kring dövblindhet
Fram till den 13 oktober visas Kännbart på Scenkonstmuseet, en taktil konstutställning som kretsar kring temat dövblindhet. Men vad är egentligen dövblindhet? Scenkonstmuseet reder ut begreppen med hjälp av Sarah Remgren, en av medarbetarna bakom Kännbart.
Temat dövblindhet är tämligen ouppmärksammat i stort och än mer så i konstsammanhang. Konstutställningen Kännbart, som just nu visas med fri entré på Scenkonstmuseet, är ett undantag. Här kan besökarna uppleva konst på ett nytt sätt – utan syn och hörsel.
Vad är dövblindhet?
En hammock med 15 vibrerande motorer, ett 700-årigt urholkat askträd omvandlat till stränginstrument och en drömfarkost är några delar i utställningen. Ögonbindlar och hörselkåpor finns på plats för seende och hörande besökare som vill uppleva utställningen med andra sinnen än syn och hörsel.
Verken har skapats av sju samtidskonstnärer i nära kontakt med personer med synnedsättning och dövblindhet. Men vad är egentligen dövblindhet?
I filmen, där textning finns, berättar Sarah Remgren: ”Dövblindhet – innebär det att man är helt döv och helt blind? Nej, det är ett begrepp som innebär att man har en kombinerad syn- och hörselnedsättning i olika grad. Alla personer med dövblindhet har varierad grad av hörsel- och synnedsättning. Jag är döv och har en synskada. Alla har olika behov men mina behov för att jag ska leva ett bra liv är att få rätt bemötande och attityd från omgivningen. Att jag får rätt till de olika samhällsinsatser som finns, till exempel assistent, ledsagare och dövblindtolk. Att jag får kommunikation på svenskt teckenspråk och att jag får rätt till att använda taktilt teckenspråk. Taktilt teckenspråk innebär att jag avläser teckenspråk med min hand. De här sakerna är viktiga för att jag ska kunna leva ett gott liv.”
Teckenspråksvisning av Kännbart
Onsdagarna 13/9, 20/9, 4/10 och 11/10 kl 18 håller skådespelaren Joakim Hagelin Adebby visningar av Kännbart på teckenspråk. För de som inte kan teckenspråk tolkas visningarna till talad svenska.
Rätten för döva att få ta del av kultur och information på teckenspråk har inte alltid varit en självklarhet. Visste du att teckenspråk var förbjudet i Sverige i över hundra år? Först 1981 beslutade Sveriges riksdag att teckenspråk är dövas förstaspråk.
I filmen, där textning finns, berättar Sarah Remgren om teckenspråkets historia i Sverige: ”Den 14 maj 1981 är en jätteviktig dag, Sveriges riksdag tog beslut om att svenskt teckenspråk är dövas förstaspråk och man började få använda det i undervisningen av döva elever. Innan dess undervisade man döva elever med talat språk, fast de inte kunde höra, för att man trodde att de skulle passa in bättre i samhället. Man tyckte teckenspråk var fult, att vi grimaserade och viftade med händerna och att det inte var fint nog. Men teckenspråk är faktiskt ett helt eget språk med helt egen grammatik. Och det där vi gör i ansiktet, all mimiken, det är en del av grammatiken. Det har en språklig uppbyggnad precis som alla andra språk. Teckenspråk är fantastiskt, ett vackert språk.”