Därför jobbar vi normkritiskt

Med anledning av den pågående museidebatten, svarar vi Ola Wong i SvD 25 okt 2016.

”Ola Wong skriver i SvD Kultur 22 oktober om normkritik i Scenkonstmuseets och Musikverkets uppdrag att främja en mer jämställd repertoar.

Musikverket, som Scenkonstmuseet är en del av, har precis som 59 andra myndigheter ett särskilt regeringsuppdrag att integrera ett jämställdhetsperspektiv i all verksamhet. Uppdraget kom från den förra regeringen och den nuvarande regeringen har integrerat ytterligare myndigheter i detta. Det är en del i samhällspolitiken som innebär att män och kvinnor, flickor och pojkar och deras verk, intressen och rättigheter ska bemötas och behandlas likvärdigt. Vi möter starkt stöd och brett intresse såväl inom musiklivet som inom övrig scenkonst för vårt arbete med detta.

Ett normkritiskt förhållningssätt är ett viktigt verktyg för jämställdhetsintegering och likabehandling i alla delar av verksamheten. I arbete med arkiv och samlingar behöver vi reflektera över hur materialet samlats in, hur det har lyfts fram och hur det efterfrågas. Vi behöver se till att inte oreflekterat lyfta fram material enbart enligt tidigare, och nu rådande normer. Vi har också sett att de normkritiska verktygen höjer kvaliteten på arbetet med materialet, eftersom vi i efterhand kan lägga till perspektiv på samlingarna samtidigt som vi får nya sökvägar in i materialet.

Människor med kunskap, kompetens och expertis är av avgörande betydelse och vi arbetar fokuserat med att utöka våra resurser för att kunna behålla, utveckla och rekrytera relevanta kompetenser för arkiv och samlingar. När det gäller normkritik som verktyg kräver det också kunskap och Scenkonstmuseet har arbetat med en specialist i genusvetenskap för att föra in det perspektivet i arbetet med samlingarna och för all verksamhet i museet.

Arbetet i butik och som museivärd innebär att möta besökarna öga mot öga. Detta kräver kunskap om och förståelse för att olika besökare har olika förutsättningar och olika behov av information, hjälp och verktyg. Det handlar om likabehandling och inkludering. Alla besökare ska välkomnas med ett professionellt och likvärdigt bemötande i Scenkonstmuseet.

Ett tydligt exempel på Musikverkets uppdrag att främja en mer jämställd repertoar bland svenska orkestrar är den inventering och digitalisering av kvinnliga tonsättares verk som Musikverket har gjort tillsammans med Kungliga Musikaliska Akademien. Tusen verk av fler än 70 kvinnliga tonsättare har som följd av detta blivit kända, tillgängliga och spelbara för dagens utövare. Musikverket delar detta främjande uppdrag med Kulturrådet.

Ola Wong tar också upp Marionettmuseet, vars samling donerades till Musikverket 2010. Scenkonstmuseets huvudutställning ägnar en del åt dockteater med scener från dockteateruppsättningar, dockmakare och dockor kända från tv. Där skildras också Michael Meschkes banbrytande uppsättning ”Kung Ubu” och dockor ur Marionettmuseets samling visas. Det viktigaste av allt är att Marionettmuseets fantastiska samling är räddad för eftervärlden och kommer att visas i många utställningar, både tillfälliga och permanenta under kommande år.

Bästa sättet att få en uppfattning om vad det normkritiska arbetet på Scenkonstmuseet innebär är att besöka museet när vi slår upp portarna 11 februari. Välkommen Ola Wong och välkomna alla andra!”

Daniel Wetterskog,  chef för Scenkonstmuseet