En hand spelar på en platssträng i ett lila ljussken

Ljudskogen Foto: Jonas André

Gästspel i Ljudskogen

Fem nya ljudverk – där det är du som besökare som bestämmer hur det ska låta. Den 16 och 17 november intar studenter från Kungl. Musikhögskolan Ljudskogen på Scenkonstmuseet med nyproducerade verk.

Vem har makten över ljudet när det skapas utanför de traditionella ramarna? Vem bestämmer hur det ska börja och hur det ska sluta och hur fort det ska gå? Det är frågeställningar som gör sig gällande när fem masterstudenter i musikproduktion på Kungl. Musikhögskolan tar över Ljudskogen – enkelt förklarat ett musikinstrument i form av ett helt rum – i museets utställning På scen.

I Ljudskogen finns vibrerande plattor i golvet, spelbara strängar från golv till tak och föränderliga ljusinstallationer. Genom att röra sig i rummet och interagera med strängarna förändrar besökaren såväl ljud som ljus. Rummet är byggt för att kunna användas av alla – oavsett ålder, funktion eller förkunskaper.

Fem nya verk i Ljudskogen

Den 16 och 17 november tar den ordinarie kompositionen i Ljudskogen, signerad tonsättaren Maria Horn, en tillfällig paus för att ge plats åt gästspelet från Kungl. Musikhögskolan och de fem masterstudenterna Sophie Verdonk, Erik Petersson, Simon Sjöstedt, Ludvig Klint och Felix Brag.

– Mitt bidrag har i första hand har inspirerats av de fysiska aspekterna av den överdimensionerade och plastiga strängen. Ett annat, nästan lite oväntat, intryck var hur populärt Ljudskogen var hos yngre barn, säger Felix Brag och fortsätter:

– När jag producerade de första ljuden till strängarna så tänkte jag på hur de faktiskt skulle kunna låta om de själva producerade ljud. Mitt fokus blir att ta den föreställningen och överdriva den för att på ett pedagogiskt sätt förstärka vad som händer i rummet.

”Ingen makt över slutresultatet”

Enligt Hans Lindetorp, lärare i medie- och musikproduktion på Kungl. Musikhögskolan, finns det en tydlig skillnad mellan att komponera utifrån traditionella kontra interaktiva förhållanden.

– Som kompositör eller producent har du inte längre makt över slutresultatet. Uppgiften blir i stället att komponera delar som besökaren sedan får sätta ihop till ett slutresultat.

Föremål för forskning

Parallellt med lärarrollen är Hans Lindetorp också doktorand vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, och undersöker i sin forskning just gapet mellan traditionell och interaktivt skapad musik. Inför gästspelet på Scenkonstmuseet har han bjudit in grupper med barn, ungdomar och personer med olika funktionsvariationer att tillbringa en stund i Ljudskogen.

Syftet är att undersöka hur icke-musikaliska begrepp, exempelvis ”värme” eller ”kyla”, kan tolkas genom musik. De begrepp som undersökningsgrupperna upplever kommer sedan att matchas mot kompositörens vision för att se om de överensstämmer.

Samarbete med KTH och Kungl. Musikhögskolan

Projektet är ett samarbete mellan Scenkonstmuseet, KTH och Kungl. Musikhögskolan och Hans Lindetorp är nöjd med att tillsammans med sina studenter få medverka i ett sammanhang långt från en traditionell musikscen.

– Det är väl kanske mer naturligt för musiker med elektronisk inriktning än för musiker med traditionell inriktning. Just därför känns det extra spännande, säger han.

Observera att ljudet i Ljudskogen kommer vara delvis avstängt den 15 november för testning av de gästspelande ljudverken.

Kommentarsfunktionen är stängd